Nyland strävar efter att vara klimatneutralt senast år 2030. Det centrala för att man ska lyckas med detta är att övergå till utsläppsfri energiproduktion. På lång sikt har man siktet inställt på att avstå från energiproduktion som bygger på förbränning. I syfte att stödja denna omställning har Nylands förbund utrett geo-, sol- och vindenergins möjligheter och ramvillkor i landskapet.
Med hjälp av genvägar kommer du till sidans olika delar:
Nyland har utmärkt geoenergisk potential
Geoenergi eller jordvärme är solens värmeenergi som finns lagrad och uppstår i berggrunden och i jordlagret ovanpå. Geotermisk energi är däremot energi eller värme som uppstår inne i jordskorpan till följd av radioaktivt sönderfall och den energin som bildades vid jordens bildande.
Fördelen med geoenergi är att den är utsläppsfri, kan utnyttjas jämnt året runt och lämpar sig för allt från småhus till stora byggobjekt och regional värmeproduktion. Det är möjligt att använda geoenergi för både värme och kyla.
Nyland har en god potential för geoenergi och geotermisk energi, och landskapet har särskilt goda möjligheter att övergå till att i avsevärt större utsträckning börja producera och exploatera geoenergi och geotermisk energi. Geotermisk energi kunde utnyttjas till exempel som källa för fjärrvärme i framtiden.
Bekanta dig med Nylands geoenergiutredning
Nylands geoenergiutredning ger en bild av den potential som det finns för geoenergi samt för geotermisk energi på medelstort och stort djup på landskapets område. I utredningen, som publicerades hösten 2020, beskrivs också de möjligheter det finns att utnyttja dessa energikällor och de ramvillkor som är förknippade med dem.
Läs mer om utredningen och dess resultat:
Solenergi som en del av landskapets klimatmål
I Nyland finns det goda förutsättningar för att öka användningen av solenergi och producera solcellsenergi och solvärme.
Under sommarmånaderna kan solenergi produceras i Nyland till och med mer än i norra Tyskland tack vare de långa ljusa dagarna. Lämpliga användningsobjekt är industrianläggningar och kommersiella områden där de omfattande, jämna takytorna möjliggör en lätt montering av solpaneler. På sommaren behövs det också mycket energi för kyla, varvid solenergi maximalt kan utnyttjas. Ekonomiskt sett är det mest lönsamt att producera solcellsenergi för att ersätta den el som köps.
I Finland håller man på att bygga och planera stora produktionsanläggningar för solenergi. Av de nyländska energibolagen har till exempel Helen och Kervo energi uppfört medelstora solkraftverk för att producera el för konsumentbruk. Raseborgs energi har för sin del en högeffektiv solpark i Ekenäs.
Solenergins möjligheter i Nyland har utretts
Nylands solenergiutredning, som publicerades år 2017, kartlägger nuläget och potentialen för produktionen av solcellsenergi i industriell skala i Nyland och behandlar styrningsbehovet och -metoderna för solenergibyggande på olika planeringsnivåer.
Utredningen har avgränsats till att omfatta solenergisystem och solkraftverk med en effekt på flera hundra kilowatt eller mer.
Läs mer om utredningens resultat:
Omfattande solenergiprojekt kan kräva generalplanläggning, detaljplanläggning eller ändringar i gällande planer samt bygglov. Beroende på omständigheterna kan projekten också framskrida genom direkta tillstånd eller rentav genom anmälningsförfarande. För att montera och bygga små solenergisystem krävs det inte längre i regel åtgärdstillstånd eller bygglov.
Läs mer i broschyren:
I landskapsplanen finns fyra områden lämpliga för vindkraft
I etapplandskapsplan 4 för Nyland behandlas helheter bestående av minst tio vindkraftverk i industriell skala. Utredningarna visar att det finns fyra områden lämpliga för vindkraft i Nylands land- och havsområden. I planen samordnades dessa områden med den övriga områdesanvändningen. Alla vindkraftsområden enligt landskapsplanen ligger i östra Nyland.
Kommunerna kan genom egen planering främja lokal vindkraftsproduktion till exempel genom vindkraftsgeneralplaner. Med lokal vindkraft avses i Nyland områden som består av färre än tio vindkraftverk.
I Nyland är vindförhållanden gynnsamma för vindkraft, men landskapets täta bebyggelsestruktur, stora invånarmängd och värdefulla naturobjekt medför egna utmaningar för att hitta lämpliga områden för vindkraft.
I Nyland och på andra områden vid Finska viken är det utmanande att utveckla vindkraftsproduktionen också på grund av olägenheter som medförs för försvarsmaktens och sjötrafikens radaranläggningar. Också fåglarnas huvudflyttrutter vid Finska viken begränsar möjligheterna för produktion av havsvindkraft.
Läs mer i handboken:
Utgångsläge
I etapplandskapsplan 4 anvisas vindkraftsområden av betydelse på landskapsnivå i Nyland. Områdena samordnas med övrig områdesanvändning. I rapporten har man sammanställt utgångspunkterna för temat i planläggningen.
Vindkraftsområden
Utredningen har genomförts i tre faser och granskar potentiella vindkraftsområden på havs- och landområdena i Nyland. Ett vindkraftsområde på landskapsnivå utgör en helhet med 10 eller fler vindkraftverk.
Vindkraftsguide för lokalproduktion
Guidens mål är att uppmuntra nyländska kommuner att främja lokal vindkraftsproduktion. Guiden som är avsedd för kommunala planläggare är en ny öppning för vindkraftens planeringsprocess och tar sig en titt på vindkraftsobjekt på olika håll i Finland. Publikationen ingår i arbetet som görs för att främja genomförandet av landskapsplan 4 för Nyland.
Vindkraftsområdenas samkonsekvenser för flyttfåglar, Natura-områden och stora rovfåglar
I utredningen utvärderas vilka samkonsekvenser vindkraftsområdena på landskapsnivå har för flyttfåglarna och Naturområdena. Objekt för granskningen är de fem områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion som fanns med i förslaget till landskapsplan som var på remiss 1.12.2015−29.2.2016. Områdena på land är Övre Rikeby och Röjsjö i Lovisa samt området på gränsen till Lappträsk och Lovisa. Områdena på havet finns utanför Ingå−Raseborg och Borgå.
Mer om temat
Planläggning och trafik
Våra mål för regionplaneringen är en hållbar bebyggelsestruktur, en balanserad utveckling av byggd miljö och naturmiljö samt en smidig trafik och goda förutsättningar för näringarna.
Ytterligare upplysningar om energisystemet:
Kaarina Rautio
Planeringschef
kaarina.rautio@uudenmaanliitto.fi
Samhällsteknisk försörjning, havsplanering
Tanja Lamminmäki
Miljösakkunnig
tanja.lamminmaki@uudenmaanliitto.fi
Konsekvensbedömning, naturtillgångar, marksubstanser och vattenärenden. Områdesansvar vid planläggningen: Askola, Borgnäs, Borgå, Hyvinge, Kervo, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila, Sibbo, Träskända och Tusby
Aktuellt
Nyhet
6.3.2024
Enkäten för intressentgrupperna och kommunrundorna ger riktlinjer för uppgifter för kommande år
I fjol kartlade vi riktlinjer för arbetet med landskapsplan och landskapsprogram med en enkät för intressentgrupperna i två delar samt med en omfattande kommunrunda. På grund av de snabba förändringarna i verksamhetsmiljön förbereder vi oss inom de närmaste åren på att komplettera den lagakraftvunna Nylandsplanen och att uppdatera Nylandsprogrammet.
Artikel
28.2.2024
Plan som möjliggör fungerande regional kollektivtrafik
Nylandsplanen främjar kollektivtrafik på två sätt: den säkerställer att den infrastruktur som trafiken behöver fungerar samt styr placeringen av boende, handel och arbetsplatser på ett sätt som skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.
Sidan uppdaterad senast: 17.1.2024