Nyland är av avgörande betydelse för hela Finlands ekonomiska utveckling. Ett centralt mål för landskapsplanläggningen är att främja näringarnas verksamhetsförutsättningar.
Med hjälp av landskapsplanen kan man skapa förutsättningar för en fungerande och blandad bebyggelsestruktur, centrum som baserar sig på gångtrafik och kollektivtrafik samt för en god boende- och arbetsmiljö. En bebyggelsestruktur som grundar sig på kollektivtrafik stöder arbetsmarknadsområdets funktionsduglighet, och nya trafikförbindelser bidrar till utvidgningen av arbetsmarknadsområdet.
Med hjälp av genvägar kommer du till sidans olika delar:
Nylands näringsverksamhet är av internationell betydelse
Nyland är en region av internationell betydelse som i första hand är bättre jämförbar med de övriga metropolområdena i Östersjöområdet än med de övriga regionerna i Finland. Nylands bruttonationalprodukt per invånare ligger på europeisk toppnivå. Detta beror på att produktiva branscher, såsom specialiserade servicebranscher och produktion av högteknologi, har koncentrerats till landskapet. Dessutom har internationella företag i Finland koncentrerats till Nyland, och Nyland fungerar också som en förmedlare av internationell gods- och persontrafik till de övriga delarna av Finland och närområdena.
Bebyggelsestruktur och infrastruktur, god tillgänglighet och utrymmesbehov är viktiga faktorer för alla näringar. I den nyländska näringsverksamheten framhävs den goda internationella tillgängligheten och den växande befolkningen. Hamnarna och Helsingfors-Vanda flygplats har också en särskild betydelse för många aktörer och företag. Det gäller såväl logistiken, den internationella turismen som utvecklingen av servicen.
Arbetsplatser i huvudstadsregionens kärnområde och regionala koncentrationer
När det gäller placeringen av arbetsplatser är Nyland inte ett enhetligt område, utan arbetsplatser finns å ena sidan i huvudstadsregionens kärnområde och å andra sidan i regionala koncentrationer. Inom kärnzoner för företagsverksamheten i huvudstadsregionen finns stora kontors- och servicekoncentrationer där det finns speciellt internationella och inhemska storföretag.
I Kuuma-regionen, som omger huvudstadsregionen och består av mellersta Nylands kommuner, samt i västra och östra Nyland finns det många regionala och lokala företagskoncentrationer där fokus ligger på industri och logistik samt i kommuncentrum även på service.
En specialiserad arbetsmarknad och förbättrad tillgänglighet har ökat pendlingstrafiken över kommungränserna i Nyland. Det här har lett till att de övriga områdena i Nyland samt Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland har starkare kopplingar till huvudstadsregionen. Tack vare pendling har befolkningen och sysselsättningen ökat i många regioner i Nyland.
En allt större del av jobben, i synnerhet sakkunnigas jobb, är oberoende av plats samt rörliga och flexibla. Detta kan ha konsekvenser för bland annat efterfrågan på bostadsområdenas närservice och trafikströmmarnas storlek eller tidsmässiga variation. Tack vare befolkningstillväxten kan tjänsterna också öka på de områden där industrins arbetsplatser minskar.
I Nyland
30 %
av Finlands befolkning
35 %
av Finlands arbetsplatser
40 %
av Finlands bruttonationalprodukt
Landskapsplanen löser frågor kring detaljhandel av regional betydelse
Ur landskapsplanens perspektiv framhävs detaljhandeln när det gäller styrningen av näringsverksamheten. Landskapsplanen styr placeringen av detaljhandel av regional betydelse samt dess art, dimensionering och tidpunkt.
Handeln är den viktigaste huvudnäringsgrenen i Nyland. Vad gäller handelns omfattning är Nyland det största landskapet. Handeln i Nyland står för en tredjedel av detaljhandelns omsättning i hela landet. Landskapsplanens mål är att stödja livskraften och en smidig vardag i centrumen. Därför begränsar man inte handelns dimensionering eller art i de centrum som anges i planen.
I planen anges maximidimensioneringar för områden för handel som ligger utanför centrumen. Därtill anges undre gränser för stora detaljhandelsenheter av regional betydelse på hela Nylands område, i zonerna som ska utvecklas och i servicekoncentrationerna. Dimensioneringen av handeln anger behovet av nya affärsutrymmen i Nyland och inkluderar utrymmen av lokal och regional betydelse. På handelns dimensionering inverkar framför allt befolkningens och köpkraftens utveckling.
Viktiga begrepp inom handel
Handel indelas i detaljhandel och partihandel.
Detaljhandel innebär
- dagligvarubutiker där man ofta besöker och köper livsmedel och andra konsumtionsvaror
- affärer som på grund av handelns art också kan ligga utanför centrumområden, såsom bil-, järn-, möbel-, trädgårds- och jordbruksaffärer
- andra affärer för specialvaror, såsom klädaffärer.
Stora detaljhandelsenheter är butiker inom detaljhandeln på över 4 000 kvadratmeter våningsyta.
Stora detaljhandelsenheter av regional betydelse är en sådan handelsenhet med konsekvenser på regional nivå som omfattar mer än en kommun. Med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse avses också ett sådant område för detaljhandel bestående av flera affärer som till sina verkningar kan jämföras med en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse.
I landskapsplanen anvisas områden också för produktion och logistikverksamhet samt för marksubstanshantering
I landskapsplanen anvisas också utvecklingsområden för produktion och logistikverksamhet samt utvecklingsområden för marksubstanshantering.
På de utvecklingsområden för produktion och logistikverksamhet som anvisas i landskapsplanen kan placeras sådana näringsfunktioner som ska placeras längre bort från bebyggelsen. Sådan näringsverksamhet kan vara industri, hantering av farliga kemikalier, logistik och logistikens stödfunktioner samt verksamhet i anslutning till marksubstanshantering eller cirkulär ekonomi.
I de utvecklingsområden för marksubstanshantering som anvisas i landskapsplanen är det möjligt att ta, hantera och lagra marksubstanser och stenmaterial, slutdeponera ren överskottsjord samt bedriva cirkulär ekonomi som stöder marksubstanshantering och stenmaterialhantering.
Sköldviks område för oljeraffinering och kemisk industri, som är av nationell betydelse, har anvisats med en egen områdesreserveringsbeteckning.
Utöver de ovannämnda beteckningarna stöds förutsättningarna för arbetsplatser och näringsfunktioner också av många andra landskapsplanebeteckningar, såsom beteckningar för trafik och logistik. Det har inte ansetts vara nödvändigt att anvisa separata arbetsplatsområden i landskapsplanen, utan de är en del av de ovannämnda planbeteckningarna.
Betydelsen av näringar och innovationsverksamhet framhävs också i Nylandsprogrammet som drar upp riktlinjerna för landskapets utveckling på lång sikt. Ett viktigt mål i Nylandsprogrammet är att förstärka landskapet som innovationsekosystem.
Utredningar som hänför sig till handel och näringar
Turismfrämjande
Utredningar har gjorts om hurdana planbeteckningar och -bestämmelser de övriga förbunden i södra Finland har för främjandet av turismen och hur de har påverkat områdesanvändningen och -utvecklingen samt turismaktiviteterna. Därtill har utretts vilka andra regionala medel som har använts för att främja turismen samt vilken koppling planläggningen på landskapsnivå har till dessa förfaringssätt.
Preliminär utredning om turismens regionstruktur i Nyland
I förhandsutredningen framställdes en beskrivning av markanvändningens nuläge vad gäller turismen i Nyland. Därtill togs preliminära utvecklingsidéer fram inför det fortsatta arbetet. I arbetet presenteras på kartan det preliminära resultatet för turismens regionstruktur i Nyland, som grundar sig på befintliga geografiska data och workshoppar som hållits.
Turismens regionstruktur
I arbetet redogörs för de nyländska turistområdenas utvecklingspotential. Man har också tillsammans med lokala aktörer tagit fram en utvecklingsbild för turismens framtid samt gjort upp en färdplan för att kunna nå de framtida målen. I arbetet tas resmålens tillgänglighet i beaktande genom att man identifierar väsentliga utvecklingsbehov beträffande förbindelse- och resekedjor.
Utvecklingen av handelns servicenät
Utredningen om handelns servicestruktur innehåller information om handelns tidigare ochkommande utveckling i Nyland. Utredningen jämför även handelns lösning i etapplandskapsplanen 2 för Nyland med motsvarande i landskapsplanelösningarna i Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Norra Österbotten och Päijänne-Tavastland.
Handelns servicenät
I utredningen granskas servicenätet i Nyland och i synnerhet detaljhandeln. Den framtida dimensioneringen av handeln inverkar på såväl befolkningens som köpkraftens utveckling. Vad gäller tjänsternas tillgänglighet är det viktigt att de kan nås med hållbara färdsätt. Landskapsplanen styr endast handel av betydelse på regionnivå, övrig handel anvisas i kommunernas planer.
En granskning av handelns känslighetsfaktorer som utarbetats utgående från invånarprognoser kompletterar utredningen. Konsekvenserna för handelns dimensionering och behovet att styra kvaliteten på handelns områden i den tättbebyggda huvudstadsregionen har utretts via granskning. Granskningen av känslighetsfaktorer omfattar också en fortsatt utredning av vilka konsekvenser handeln vars karaktär inte begränsas har för centrumens livskraft.
Handelns tillgänglighet
Avsikten med arbetet är att granska detaljhandelns tillgänglighet såväl ur handelns som kundens synvinkel. Tillgängligheten bedöms enligt färdsätt, med fokus på hållbara färdsätt, det vill säga gång, cykling och kollektivtrafik. Utöver det aktuella läget har granskningarna gjorts för åren 2030 och 2050.
Webbenkät om handel och centrum
Utredningen redogör för resultaten från webbenkäten kring handel och centrum. Med enkäten kartlades de mest populära köpställena i Nyland, de mest attraktiva köpmiljöerna, hur man färdas till köpställen, värderingar kring köpbeteende samt hur man använder nätbutiker.
Utvecklingsbild
I etapplandskapsplan 4 behandlas bland annat Nylands arbetsplats- och servicestruktur, näringarnas verksamhetsförutsättningar och möjligheterna till att främja innovationsverksamheten. I rapporten har man sammanställt utgångspunkterna för temat i planläggningen.
Innovationsekosystem
I utredningen har man kartlagt Nylands innovationskluster samt utrett vilka förutsättningar och modeller det finns för innovationsekosystemen. I utredningen presenteras också kriterierna för innovationsverksamhet ur regionplaneringssynvinkel.
Turism och fritidsboende
I utredningen har man granskat turismens och fritidsboendets inverkan på näringarna och tilläggsbehovet av affärsutrymme i Nyland. Behovet av affärsutrymme ökar i takt med att köpkraften ökar. Turisterna inverkar i första hand på behovet av affärsutrymme i huvudstadsregionen medan fritidsboende invånares inverkan främst syns i området utanför huvudstadsregionen.
Turism eftersträvas
Med utredningen som hänför sig till turism eftersträvas en helhetsbild som landskapsförbunden i södra Finland har använt för att främja turismen samt hur de har inverkat på användningen och utvecklingen av områdena och på turistverksamheten.
Mer om temat
Planläggning och trafik
Våra mål för regionplaneringen är en hållbar bebyggelsestruktur, en balanserad utveckling av byggd miljö och naturmiljö samt en smidig trafik och goda förutsättningar för näringarna.
Ytterligare upplysningar om handel och näringar:
Ilona Mansikka
Planläggningschef
ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi
Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Ställföreträdare för regionplaneringsdirektör Mari Siivola.
Aktuellt
Nyhet
28.10.2024
Trafikuppföljningen i västra och östra Nyland avslöjar viktiga trender
Coronatiden minskade klart på personbilstrafiken i västra och östra Nyland, men under de senaste åren är läget nästan detsamma som tidigare. På kustbanan har personbilstrafiken t.o.m. nått en högre nivå än före år 2020. Trafiken i Nyland elektrifieras nu hastigt: ifjol var redan var tredje ny bil en elbil.
Nyhet
28.10.2024
Utredning öppnar upp den gröna omställningens möjligheter och utmaningar i Nyland
Den gröna omställningens projekt väller nu hastigt fram och når kommunerna. Varje planläggare, tjänsteman och beslutsfattare stöter på temat under framtida år - eller har redan stött på det exempelvis i samband med något projekt med solkraftverk eller väte.
Sidan uppdaterad senast: 17.1.2024