Lärdom kan tas av problemen med beredningen av bygglagen också under kommande reformer
Riksdagen antog i mars den nya bygglagen som träder i kraft vid ingången av år 2025. Även om stora ändringar har gjorts i lagen under reformprocessen, är slutresultatet en splittrad helhet som beretts i all hast och som ökar kommunernas oro över splittrat byggande och resurser.
Miljöministeriet inledde en ambitiös totalreform av markanvändnings- och bygglagen år 2018, men på grund av det stora motståndet fortsatte ministeriet endast med reformen av den del som gäller byggande. Reformen av den del som gäller områdesanvändning, det vill säga planlagen, sattes på paus.
− En timeout vid reformen av planlagen var en sorts seger under denna process. Den nya godkända bygglagen är däremot en besvikelse ur planläggningens synvinkel, för lagen innehåller fortfarande många problematiska frågor och det dök upp nya problem ännu under utskottsbehandlingen. Nu börjar vi bedöma den nya lagens konkreta konsekvenser för vårt och kommunernas arbete, säger planläggningschef Ilona Mansikka vid Nylands förbund.
Mansikka önskar att man tar lärdom av de problem som förekom under beredningen av bygglagen när man på nytt börjar bereda reformen av lagen om områdesanvändning eventuellt redan under följande regeringsperiod.
− Om man igen vill påbörja denna lagreform, bör man schemalägga beredningen så att det finns tillräckligt med möjligheter för en genuin växelverkan med kommuner och landskap. Erfarenhet av det praktiska planläggningsarbetet bör absolut utnyttjas vid beredningen av lagstiftningen om planläggning. Brådskan under förra omgången syns också i slutresultatet, sammanfattar Mansikka.
Under de senaste åren tog Nylands förbund flera gånger ställning till beredningen av lagreformen och krävde tillsammans med kommunerna även att beredningen ska avbrytas.
Dessa frågor kritiserade vi under reformen av bygglagen
- Områdesanvändning och byggande bör granskas som en helhet: Det pågår samtidigt flera lagreformer som gäller områdesanvändning och byggande. I beredningen har man inte på en tillräcklig nivå beaktat helheten som de bildar och försäkrat att lagarna fungerar i förhållande till varandra.
- Betydande fel har begåtts under författningsprocessen. Processen med reformen av bygglagen framskred inte i enlighet med statsrådets anvisningar, och man hade inte genuina möjligheter att påverka denna process. Dessutom tog man inte på ett tillräckligt sätt städerna och kommunerna, som i betydande grad tillämpar denna lag, med i beredningen.
- Bebyggelsestrukturen splittras när planeringsverktygen försämras: Den nya lagen försämrar kommunernas möjligheter att utveckla sina områden på ett kontrollerat sätt. Till exempel tillstånd för glesbebyggelse ska beviljas på lättare grunder än i dag, och i fortsättningen behöver man inte ansöka om bygglov för byggnader på mindre än 30 m2, vilket leder till att kommunerna ska använda sina resurser för en krånglig och lätt grälsjuk efterhandstillsyn och rättelse av fel i stället för prognostisering och planering. Allt detta kan belasta den kommunala ekonomin i betydande grad – och är också i strid med lagreformens hållbarhetskrav.
- Ilona Mansikka: Maakuntakaavoitukseen tarvitaan joustava työkalupakki (9.4.2021)
- Maakuntajohtajat kaavoitus- ja rakentamislakiluonnoksesta: Ehjää ei pidä korjata (7.10.2021)
- Kaavoitus- ja rakentamislaki lausunnoille – Liiton vaikuttamistyö jatkuu (28.10.2021)
- Maakuntahallitus: Lausunto kaavoitus- ja rakentamislain luonnoksesta (29.11.2021)
- Uudenmaan kuntajohtajat: Kaavoitus- ja rakentamislain luonnos kelvoton, valmistelu keskeytettävä (8.12.2021)
- Kaavoitus- ja rakentamislaki hidastaisi kaavoitusta ja vaikeuttaisi ilmastotavoitteiden saavuttamista (1.3.2022)
- Maankäyttö- ja rakennuslaki pysyy alueidenkäytön osalta ennallaan – Edunvalvontatyölle edelleen tarvetta (4.4.2022)
- Uudenmaan liitto kritisoi lyhyttä kaavoitus- ja rakentamislain kuulemisaikaa – Vain kaksi päivää aikaa tutustua laajaan aineistoon (12.4.2022)
- Maakuntajohtajat kritisoivat maankäyttö- ja rakennuslain uudistusprosessia, vaikuttaminen tehty mahdottomaksi (14.4.2022)
- Uudenmaan liitto pyrkii edelleen vaikuttamaan rakentamislakiluonnoksen ongelmakohtiin (21.6.2022)
- Uudenmaan liitto ja kuntien kaavoittajat vaativat rakentamislain valmistelun keskeyttämistä (8.9.2022)
Ytterligare upplysningar:
Ilona Mansikka
Planläggningschef
ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi
Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Regionplaneringsdirektör Paula Autioniemis ställföreträdare
Mariikka Manninen
Landskapsplanearkitekt
mariikka.manninen@uudenmaanliitto.fi
Region- och samhällsstruktur, hållbar förvaltning av tillväxt, resurser och attraktionsfaktorer i miljön. Områdesansvar vid planläggningen: Askola, Borgnäs, Borgå, Hyvinge, Kervo, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila, Sibbo, Träskända och Tusby
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
6.3.2024
Enkäten för intressentgrupperna och kommunrundorna ger riktlinjer för uppgifter för kommande år
I fjol kartlade vi riktlinjer för arbetet med landskapsplan och landskapsprogram med en enkät för intressentgrupperna i två delar samt med en omfattande kommunrunda. På grund av de snabba förändringarna i verksamhetsmiljön förbereder vi oss inom de närmaste åren på att komplettera den lagakraftvunna Nylandsplanen och att uppdatera Nylandsprogrammet.
Artikel
28.2.2024
Plan som möjliggör fungerande regional kollektivtrafik
Nylandsplanen främjar kollektivtrafik på två sätt: den säkerställer att den infrastruktur som trafiken behöver fungerar samt styr placeringen av boende, handel och arbetsplatser på ett sätt som skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.