Gå till innehåll
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Sök

Vårt mål är att bevara en livskraftig natur och kulturmiljö

I Nyland bygger man och utnyttjar naturresurser, och samtidigt strävar man efter att svara på de utmaningar som klimatförändringen medför. Nylands förbund stöder naturens mångfald i en situation med många förändringar.

Natur och kulturmiljöer är viktiga källor för välfärd och rekreation som vi genom landskapsplanläggning värnar om för framtiden. Spektrumet av arter och naturtyper tryggas genom skyddsområdesbeteckningar. När det gäller användning av skogar finns det delvis kontroversiella mål, och vi producerar information för att samordna dessa mål.

Med hjälp av genvägar kommer du till sidans olika delar:

Nylands värdefulla natur är också en resurs för invånare

När vi planerar Nyland betraktar vi att naturen och grönstrukturen är både en värdefull helhet och resurs för människor.  Med grönstruktur avses det nätverk som grönområden och grönförbindelserna mellan dem bildar och som sträcker sig till såväl landsbygden som till stadsmiljöerna. Grönstrukturen omfattar också vattendrag, det vill säga blåstruktur.

Planläggningen har en viktig roll speciellt i säkerställande av förbindelserna mellan naturområden. Sammanlänkade naturområden ger naturen också möjlighet att anpassa sig till klimatförändringen.

Det finns kriterier för fastställande av naturmiljöernas värde på landskapsnivå i Nyland, och det har fastställts kriterier på landskapsnivå för naturtypernas särdrag. Landskapets ekologiska nätverk består av naturens kärnområden, det vill säga av omfattande områden med en mångsidig ekologisk betydelse samt av ekologiska förbindelser som förbinder naturens kärnområden med varandra.

I naturen sker det alltid förändringar, men nu påskyndas de av klimatförändringen och utspridningen av främmande arter. Klimatförändringen förstärker också många hot mot naturen, t.ex. eutrofieringen av Östersjön. Vid sidan av dessa nyare hotbilder påverkas naturen fortsättningsvis mycket av förändringar i markanvändning och hur naturtillgångar utnyttjas. Dessa framhävs i Nyland med en tilltagande befolkning och livlig näringsverksamhet.

Förändringarna hotar också människornas välfärd och hälsa eftersom de har omfattande konsekvenser för de tjänster som naturen tillhandahåller för människor, såsom vattnets kretslopp, pollinering av näringsväxter samt kolbindning.

Läge för naturskyddsområden och landskapsplanens beteckningar

Genom landskapsplanläggning stöder vi naturens verksamhet genom att förstärka och trygga det ekologiska nätverkets enhetliga, omfattande helheter samt förbindelserna mellan dem. Skyddsområden fungerar som en bas och språngbräda för populationer av många arter samt för hur de flyttar och sprider sig.  Således är de nödvändiga med tanke på att det ekologiska nätverket ska fungera.

Avsikten med planens skyddsområdesbeteckningar är att trygga arternas och naturtypernas mångfald i ett landskap som växer och förändras snabbt. I utredningar har man identifierat naturvärden som är värda att skyddas genom att inrätta ett naturskyddsområde. Med hjälp av planbeteckningar för naturvärden på riksnivå och landskapsnivå kompletterar man ett redan förverkligat nätverk av skyddsområden. En stor del av de nyare områdena ligger på statsägd mark.

Kartbilderna nedan visar läget för naturskyddsområden och landskapsplanens beteckningar i Nyland under åren 2023 och 2020. Du kan närmare studera landskapsplanens skyddsområdesbeteckningar på en separat karttjänst till exempel på basis av kommunen eller adressen.

År 2023 omfattade naturskyddsområdena och landskapsplanens skyddsområdesbeteckningar sammanlagt 7,6 % av Nylands areal.
År 2020 omfattade naturskyddsområdena och landskapsplanens skyddsområdesbeteckningar sammanlagt 6,0 % av Nylands areal.

Nedan finns information om skyddsområdesbeteckningar i Nylands landskapsplaner. Dessa områden har sådana naturvärden att de behöver det skydd som ett naturskyddsområde ger.

På karttjänsten för landskapsplanens skyddsområdesbeteckningar kan du studera landskapsplanens skyddsområdesbeteckningar i förhållande till fastighetsgränser. Baskartan är noggrannare än landskapsplanens översiktliga karta. Du kan till exempel söka skyddsområden med kommunens namn eller adress. 

Vad är en skyddsområdesbeteckning i en landskapsplan? Hur inrättar man ett naturskyddsområde? Var får jag ytterligare information? I broschyren om skyddsområden finns närmare information om landskapsplanens beteckningssätt och hur man inrättar ett naturskyddsområde.

Skyddsområdena baserar sig på naturutredningar som gjorts för planläggningen på landskapsnivå samt på andra naturuppgifter.

När det gäller naturuppgifter som skyddsområdesbeteckningarna baserar sig på kan du skicka en begäran om information till adressen: toimisto@uudenmaanliitto.fi. Av meddelandet ska tydligt framgå, vilket område din begäran om information gäller.  

Om du vill veta mer om begränsningar som behövs för att skydda naturvärden på ett visst område, möjligheter att inrätta ett naturskyddsområde samt om ersättningar, kan du kontakta NTM-centralen: ympariston.asiakaspalvelu@ely-keskus.fi.

Du kan bekanta dig med det material som anknyter till helheten Nylandsplanen och övriga gällande landskapsplaner på våra webbsidor. 

Ytterligare information om att trygga naturens mångfald i hela samhället får du på miljöministeriets webbplats med information om bland annat de riksomfattande programmen METSO (skogsskydd) och Helmi (livsmiljöer).

Ytterligare upplysningar om natur och skyddsområden:

Silja Aalto

Miljösakkunnig, arbetsledig

+358 50 303 5952

Naturens mångfald och rekreationsbruk, grönstruktur och ekosystemtjänster

Nyländska skogar ger glädje och nytta

Skogarna täcker 60 procent av Nylands markareal. I Finlands skala är nyländska skogar mångsidiga med tanke på arter och struktur och erbjuder fina möjligheter för rekreation.

Skogar behövs för många olika ändamål: de ska samtidigt ge klimatnytta genom att lagra och binda kol, uppfylla industrins behov av virkesråvara samt ha tillräckligt stor biologisk mångfald så att de kan bevara eller till och med öka arternas riklighet. På grund av invånartätheten finns det också mycket tryck på att använda skogar för rekreation i Nyland. 

Ett målinriktat mångbruk av skogar är en lösning till att sammanjämka de olika behoven att använda skogar. Det är således möjligt att ställa upp mål för att öka kolbindningen och stödja mångfalden, även om virke också avverkas för industrins behov. 

Som en del av landskapets klimatarbete har man identifierat skogarnas potential för kolbindning. Det viktigaste sättet att främja kolbindningen är att hålla skogarna som skog. I dagens läge omvandlas skog i Nyland till annan användning cirka tusen hektar per år.

I ett projekt för hållbart mångbruk av kommunala skogar som vi har inlett producerar man information för kommunerna om stävjande av klimatförändringen och anpassning till den, främjande av mångfald, rekreationsbruk och virkesproduktion samt om att samordna dessa teman.

Som bäst utarbetar vi också en utredning om hur förändringarna i markanvändningen påverkar skogarnas kolbindning. Dessutom producerar vi kartmaterial om trädbeståndets kollager och kolsänkor för kommunernas behov.

Mera om ämnet

Informationspaket (på finska)

Ytterligare upplysningar om skogar:

Maria Sirviö

Miljö- och klimatsakkunnig

+358 40 612 7909

Skogens mångbruk och kolbindning i anslutning till naturens mångfald och klimatförändring

Hållbart rekreationsbruk och naturturism

Naturen erbjuder välfärd för nylänningar samt upplevelser för både invånare och turister. I Nyland är naturen mångsidig och lättillgänglig. Noux och Sibbo storskogs nationalparker, kommunernas otaliga rekreationsområden och den stora kustregionen med skärgård är de bästa exemplen på detta.

Det är viktigt att utveckla naturens rekreationsbruk och naturturism så att de blir ännu mer hållbara. Våra metoder att förstärka möjligheterna för rekreationsbruk är landskapsplanläggning och samarbete med andra aktörer i Nyland.

När det gäller rekreationsområden av betydelse på landskapsnivå som angetts i landskapsplanen är Helsingforsregionens grönbälte ett speciellt utvecklingsobjekt. Med Helsingforsregionens grönbälte avses den helhet som huvudstadsregionens och kranskommunernas grönområden, vattendrag och skärgård bildar. Dessutom strävar vi efter att samordna olika synvinklar, såsom skogsbruk, rekreationsbruk och beaktande av naturvärden.

Vi samarbetar till exempel med kommuner, Föreningen Nylands friluftsområden Uuvi och Forststyrelsen(Du går över till annan tjänst). I samarbetsnätverket delar man information om aktuella åtgärder för rekreationsbruk av naturen och naturturism samt ökar verkan genom ett gemensamt utvecklingsarbete.

Läs mer om rekreationsbruk av naturen i Nyland och huvudstadsregionen:

Ytterligare upplysningar om naturens rekreationsbruk:

Jouni Suominen

Sakkunnig

+358 40 543 5951

Uppföljning av landskapsplanen, MBT-uppföljning (Kuuma-kommunerna). Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda

Bekanta dig med utredningar som hänför sig till naturen

Nylandsplanens utredningar

Som naturuppgifter har man i samband med beredningen av Nylandsplanen utnyttjat både naturutredningar som utarbetats för planläggningen på landskapsnivå och andra källor om naturuppgifter.

Nedan finns två naturutredningar som innehåller bedömningar av naturobjektens värde på landskapsnivå som gjorts under åren 2014–2019 på beställning av Nylands förbund. Objektens värde har definierats med hjälp av kriterierna för värdefulla naturmiljöer (LAKU), existerande naturuppgifter och terrängutredningar.

Man kan skicka en informationsbegäran som gäller naturuppgifter till adressen: toimisto@uudenmaanliitto.fi. Av meddelandet ska tydligt framgå vilket område din informationsbegäran gäller.

I den här utredningen identifierades nyländska ekologiska nätverk med hjälp av nya metoder (Zonation). Nätverken utgörs av mosaiker som består av till varandra förbundna värdefulla ekologiska objekt som urskiljs väl i landskapet och som bör granskas som helheter i markanvändningen och naturvårdsplaneringen. Det här arbetet uppdaterar och utvidgar de tidigare utredningarna för det ekologiska nätverket.

Utredningar för etapplandskapsplan 4

Utvecklingsbild för grönstrukturen

I etapplandskapsplan 4 granskas grönstrukturen med samma principer för hela landskapet. Utvecklingsbildens syfte är att väcka tankar och skapa diskussion om i vilken riktning man önskar att grönstrukturen ska utvecklas på lång sikt. I rapporten har man sammanställt utgångspunkterna för temat i planläggningen.

Sammanställd rapport över utredningarna som gjorts om grönstrukturen

I rapporten redogörs för de enskilda utredningar som gjorts om grönstrukturen samt annat material som sammanställts med tanke på planarbetet. 

Analys av ekosystemtjänster med hjälp av Green Frame-metoden

Med en så kallad Green Frame-metod har man bedömt Nylands grönstruktur med tanke på ekosystemtjänsternas produktion, efterfrågan och tryck på förändring. Utredningen innefattar bakgrundsuppgifter om ekosystemtjänster, resultatet av analyserna av Nylands område samt kriterier för klassificeringen av rekreationsområden och kriterier för betydelsen på landskapsnivå. 

Analys av grönstrukturen med hjälp av Zonation-metoden

För att kunna identifiera de mest värdefulla naturobjekten har man inom planläggningen på landskapsnivå tillämpat en så kallad Zonation-metod. Metoden grundar sig på geografisk data och gör det möjligt att analysera uppgifter för stora mängder naturvärden och ställa dem i relation till övrig markanvändning. I rapporten presenteras de analyser som inför planarbetet har gjorts med hjälp av metoden.

Zonation-områden

I rapporten redogörs för de områden som i samband med den så kallade Zonation-analysen som gjorts på Nylands område har identifierats som viktiga med tanke på sina naturvärden. Områdena har indelats i rutor och varje område presenteras på kartan tillsammans med en skriftlig beskrivning över områdets naturvärden.

Kombination av naturvärden och ekosystemtjänster

För att jämföra resultaten av GreenFrame- och Zonation-analyserna gjordes flera kombinerade analyser. Analyserna beskriver de regionala skillnaderna i Nylands grönstruktur vad gäller kombinationen som bildas av de fördelar som naturen ger människan samt av naturens mångfald. 

Kriterier för värdefulla naturmiljöer

I samband med arbetet för etapplandskapsplan 2 för Nyland utarbetades kriterier för naturmiljöer som är värdefulla på landskapsnivå i Östra Nyland. Kriterierna kompletterades senare så att de kan tillämpas på hela Nylands område. 

Naturutredning

Naturutredningen granskade aktualiteten hos de i Nyland gällande reserveringarna för naturskyddsområden och eventuella nya skyddsområden på landskapsnivå. Områdena är 25 till antalet. För varje område finns en beskrivning och en på kartan framställd avgränsning.

Grönbälte

Utredningen är ett diplomarbete där grönstrukturens befintliga värden speglas i förhållande till framtidsutsikter och internationella exempel. Ämnet behandlas ur människosynvinkel, det vill säga med beaktande av individer och olika aktörer. 

Omgivningsbuller

I utredningen har man bedömt hurdan verksamhet som i nuläget medför buller och vilka bullerområden det finns i Nyland. Utredningen har gjorts med fokus på människans verksamhet och behovet av tystnad. Hur de olika markanvändningsklasserna kan anpassas till behovet av tystnad baserar sig på databasen Corine Land Cover (CLC), vars material har uppdaterats. 

Åkrar

Utredningen om bördiga och enhetliga åkrar för jordbruksproduktionen har utnyttjats i planeringen av var tätortsfunktioner ska förläggas samt i samband med konsekvensbedömningen. Utredningen gjordes för etapplandskapsplan 2 men resultatet har också utnyttjats i arbetet med etapplandskapsplan 4.

Havs- och kustområden

I utredningen om Nylands havs- och kustområden sammanställs en stor mängd geografiska data som hänför sig till havsplanering och som behövs för forskning och planering. Materialet presenteras i form av kartor för varje tema. Till varje karta hör en beskrivning.

Grönstruktur och ekosystemtjänster med nya metoder

Projektet testar nya metoders lämplighet för regionplanering på landskapsnivå. Målet var att gestalta den nyländska grönstrukturens målbild för planutkastet. Projektet genomfördes i samarbete med Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet, områdets kommuner och övriga intressentgrupper.

MLY-områden

I rapporten redogörs för varje MLY-område som anvisas i förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland. Områden med MLY-beteckning är skogsbruksdominerade områden som är vidsträckta, sammanhängande och betydande för det ekologiska nätverket.

Myromåden

I Nyland

2

Unescos världsarvsobjekt

12

nationellt värdefulla landskapsområden

314

nationellt värdefulla byggnadsarvsobjekt

Nyland har otroligt värdefulla kulturmiljöer

Med kulturmiljöer avses värdefullt byggnadsarv, landskapsområden och fornlämningar. Värdefulla kulturmiljöer klassificeras på riksnivå, landskapsnivå eller lokal nivå. I landskapsplanen anges kulturmiljöer av riksintresse och kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå.

Utgångspunkter för värdefulla kulturmiljöer är naturmiljöns särdrag som skapar förutsättningar för människors olika verksamhet och växelverkan med miljön. Vid skötsel, användning och förändringar av livskraftiga kulturmiljöer beaktas områdets särdrag och värden.

En kontinuerlig förändring är typiskt för ett landskap. En byggd miljö innehåller ofta skikt från olika tidsperioder. En omsorgsfull miljöplanering hjälper till att värna om kulturmiljöer och skapar förutsättningar för nya framtida kulturmiljöer.

Bekanta dig med Nylands värdefulla kulturmiljöer

I Finland finns sju Unescos världsarvsobjekt, av vilka två ligger i Nyland. De nyländska objekten är Sveaborg och en mätpunkt i Struves meridianbåge.

Sveaborg är ett unikt exempel på 1600–1700-talens militärarkitektur, och speciellt dess bastionsystem är av betydelse.

Struves meridianbåge ligger inte enbart i Nyland, utan detta objekt sträcker sig till tio stater och löper genom hela Finland. Struves meridianbåge representerar vetenskapens och teknikens historia: med hjälp av den mätte man upp jordklotets storlek och form på 1800-talet. Den består av 34 mätpunkter, av vilka sex ligger i Finland och en av dem, mätpunkten i Porlom, ligger i Lappträsk i Nyland.

Läs mer om världsarvsobjekt::

Suomessa on 186 valtakunnallisesti arvokasta maisema-aluetta. Ne ovat maaseutumme edustavimpia kulttuurimaisemia, joiden arvo perustuu monimuotoiseen kulttuurivaikutteiseen luontoon, hoidettuun viljelymaisemaan ja perinteiseen rakennuskantaan.

Maisema-alueiden päivitysinventointi tehtiin koko maassa vuosina 2010–2015. Valtioneuvoston periaatepäätös maisema-alueista tehtiin 18.11.2021. Valtakunnallinen inventointi on otettava huomioon alueidenkäytön suunnittelun lähtökohtana.

Uudellamaalla on kaksitoista valtakunnallisesti arvokasta maisema-aluetta:

I Finland finns 186 nationellt värdefulla landskapsområden. De är våra mest representativa kulturlandskap på landsbygden och deras värde grundar sig på en mångskiftande natur, välskötta odlingslandskap och ett traditionellt byggnadsbestånd.

En uppdaterande inventering för landskapsområden gjordes i hela landet under åren 2010–2015. Statsrådets principbeslut om landskapsområden fattades 18.11.2021. Den riksomfattande inventeringen ska beaktas som utgångspunkt för planeringen av områdesanvändningen.

I Nyland finns tolv nationellt värdefulla landskapsområden:

  1. Skärlandets skärgårdskulturlandskap
  2. Fiskars och Pojovikens kulturlandskap
  3. Fagerviks och Snappertuna kulturlandskap
  4. Svartådalens odlingslandskap
  5. Nummenjoki och Pusulanjoki odlingsdal
  6. Sjundeå och Degerby odlingslandskap
  7. Porkala skärgårds- och odlingslandskap
  8. Helsingfors havslandskap
  9. Vanda ådals odlingslandska
  10. Borgå ådals odlingslandskap
  11. Pernåvikens och Forsby ås kulturlandskap
  12. Kymmene älvdals kulturlandskap

Det nyaste landskapsområdet i Nyland enligt statsrådets beslut är Porkala skärgårds- och odlingslandskap i Kyrkslätt. Miljöministeriet lät under år 2016 göra guider för kommuner och markägare om markanvändning i nationellt värdefulla landskapsområden. Porkala skärgårds- och odlingslandskap valdes som pilotobjekt i Nyland.

Bekanta dig med guiden:

Se karta över Porkala skärgårds- och odlingslandskap:

Bekanta dig närmare med nationellt värdefulla landskapsområden på miljöministeriets webbplats (på finska):

Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY) är en inventering utarbetad av Museiverket med nationellt värdefullt byggnadsarv. I Finland finns över tusen objekt och i Nyland 314.

Objekten ger en mångsidig helhetsbild av den byggda miljöns historia och utveckling i vårt land regionalt, tidsmässigt och med beaktande av objektets art.

Den riksomfattande inventeringen har godkänts av statsrådet, och den ska beaktas som utgångspunkt för planeringen av områdesanvändningen.

Bekanta dig närmare med objekten på Museiverkets webbplats:

Nylands kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå är i huvudsak områden på över fem hektar. Dessa områden omfattar landskapsområden, fornlämningar och byggnadsarv.

I landskapsplanen anges kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå samt kulturmiljöer av riksintresse med den enhetliga egenskapsbeteckningen ”Område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården”. I kommunala planer som genomför landskapsplanen ska man beakta kulturmiljöerna och utarbeta sådana noggrannare utredningar som planläggningsnivån kräver.

Bekanta dig närmare med Nylands kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå (på finska):

I utredningen presenteras Nylands kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå. Utredningen har gjorts som en del av landskapsplanearbetet år 2012. Utredningen uppdaterades i samband med arbetet med etapplandskapsplan 4 år 2016 då man gjorde små revideringar och justeringar samt kompletterande tilläggsutredningar.

Se Nylands kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå på kartan (på finska):

Utöver kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå finns det också lokalt viktiga kulturmiljöer i olika regioner. Kommunerna fastställer lokalt viktiga byggnadsarv och landskap på sitt eget område. Utredningar i anslutning till dessa, bedömningar och samordning med övrig markanvändning görs i regel i samband med kommunal planläggning.

Arkitekturpolitiska program

Vi alla har rätt att njuta av en god miljö och högklassig arkitektur. Nylands arkitekturpolitiska program presenterar Nylands arkitekturpolitiska målsättningar för åren 2014–2020. Det lyfter fram den nyländska byggda miljöns särdrag och nuläge samt målsättningar på landskapsnivå för kommande utveckling samt föreslår metoder att uppnå dessa målsättningar.

Finlands nya nationella arkitekturpolitiska program för åren 2022–2035 Kohti kestävää arkkitehtuuria publicerades av statsrådet i januari 2022. På basis av programmet är de arkitektoniska särdrag som fastställs i Nylands arkitekturpolitiska program samt målsättningarna om en högklassig, fungerande, trivsam, trygg och vacker byggd miljö i landskapet fortfarande aktuella till största delen.

Ytterligare upplysningar om kulturmiljöer:

Eija Hasu

Landskapsplanearkitekt

+358 40 556 0238

Kulturmiljöer och boende. Områdesansvar vid planläggningen: Hangö, Högfors, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis

Betjänar också på svenska

Bekanta dig med utredningar som hänför sig till kulturmiljöer

Utgångsläge

I den fjärde etapplandskapsplanen anvisas värdefulla kulturmiljöer på landskapsnivå med principer som är enhetliga för hela Nyland. I rapporten har man sammanställt utgångspunkterna för temat i planläggningen.

Kulturmiljöer

I utredningen har man identifierat värdefulla kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå och regional nivå i Nyland. Med kulturmiljöer avses den bebyggda kulturmiljön och landskapsområden samt fornlämningar, landskapssevärdheter och vårdbiotoper i anslutning till dem. Utredningen har uppdaterats 2022.

Kulturhistoriskt värdefulla vägar och rutter

I utredningen presenteras naturgeografiska och kulturhistoriska faktorer som bidragit till uppkomsten av Nylands viktigaste vägar, banor och trafikleder. I utredningen beskrivs även nuläget för de mest betydelsefulla vägarna, hur de bevarats och vilken betydelse de har för omgivningen.

Störningar i landskapet

Störningar i landskapsbilden kan uppstå till följd av bland annat byggande eller avverkning av skog. I utredningen redogörs för de störningar i landskapet som förekommer i Nyland samt hur de uppkommer. Därtill har man bedömt hur bestående störningarna är samt hur de kan rättas till och vilken förmåga det finns hos olika landskap att klara av olika förändringar.

Landskapsguide för Porkala

Pilotobjektet Porkala är en del av landskapsguiden som utarbetas för nationellt värdefulla landskapsområden. Guiden som är avsedd för områdets invånare, planerare och myndigheter är en inledning till markanvändningsplanering och skötsel av landskapsområden. Guiden har utarbetats av Pro Agria. Publikationen ingår i arbetet som görs för att främja genomförandet av landskapsplan 4 för Nyland.

Nylands landsbygdslandskap
Kust och skärgård

Inventeringen av den nyländska kusten och skärgården kompletterar publikationen om kulturmiljöer i Nyland Missä maat on mainioimmat. Målet är att få mera utgångsmaterial för en helhetsmässig och allmän granskning av kulturmiljöer vid kusten och i skärgården.

Mera information om kulturmiljöer finns på webbplatsen av miljöministeriet:

Sidan uppdaterad senast: 17.1.2024