Helheten Nylandsplanen tittar 30 år framåt i tiden

Planområdet för Helsingforsregionen omfattar följande kommuner: Borgnäs, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis.

Teman som är viktiga för Helsingforsregionen är bland annat internationella förbindelser, att förbereda sig för tillväxt och värna om grönstrukturen i en stadsstruktur som blir allt tätare.

I och med Högsta förvaltningsdomstolens avgörande(Du går över till annan tjänst) förblir planen för Helsingforsregionen i kraft i sin helhet i enlighet med fullmäktiges beslut om godkännande. 

Ytterligare upplysningar om Helsingforsregionens etapplandskapsplan: Ilona Mansikka och Jouni Suominen

Planområdet för östra Nyland omfattar följande kommuner: Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Pukkila

Viktiga teman för östra Nyland är bland annat livskraftiga centrum, smidiga färdsätt och en mångsidig näringsstruktur.

I och med Högsta förvaltningsdomstolens avgörande(Du går över till annan tjänst) förblir planen för östra Nyland i kraft i sin helhet i enlighet med fullmäktiges beslut om godkännande. 

Ytterligare upplysningar om östra Nylands etapplandskapsplan: Mariikka Manninen

Planområdet för västra Nylands etapplan omfattar följande kommuner: Hangö, Högfors, Ingå, Lojo, Raseborg och Sjundeå.

Viktiga teman för västra Nyland är bland annat smidig trafik och en unik miljö samt att utveckla turism- och fritidsverksamheten.

I och med Högsta förvaltningsdomstolens avgörande(Öppnas i nytt fönster, Du går över till annan tjänst) förblir planen för västra Nyland i kraft i enlighet med fullmäktiges beslut om godkännande, med ett undantag: I planen upphävdes den del av planeringsbestämmelsen om utvecklingszoner för tätortsfunktioner som styr detaljhandel av regional betydelse. 

I stället för den upphävda bestämmelsen gäller Nylandsplanens allmänna planeringsbestämmelser inom utvecklingszonerna för tätortsfunktioner. Enligt bestämmelserna är den undre gränsen för stora detaljhandelsenheter av regional betydelse 4 000 kvadratmeter våningsyta, såvida inte något annat påvisas i kommunala utredningar. 

Ytterligare upplysningar om västra Nylands etapplandskapsplan: Eija Hasu och Suvi Silvennoinen

1. Beskrivningar av behov av grönförbindelse (pdf, på finska)
2. Skyddsområdenas objektsinformation (pdf, på finska)
3. Beteckningar som upphävs (pdf, på finska) och karta över beteckningar som upphävs (pdf, på finska)
4. Konsekvenser för Natura 2000-programmets områden (pdf, på finska)

Framtidsgranskning

Framtidsgranskningen som skissar upp Nylands framtid fram till år 2050 utgör grunden för såväl Nylandsplanen som Nylandsprogrammet. I rapporterna med befolknings- och arbetsplatsprojektionerna och framtidsrådets artiklar nedan granskas framtidsgranskningens resultat ur markanvändningens och landskapsplanens perspektiv.

Befolknings- och arbetsplatsprojektioner

I utredningen presenteras alternativa scenarier för regionalekonomin i Nyland. Utifrån scenarierna har man tagit fram befolknings- och arbetsplatsprojektioner på kommun- och regionnivå. Skillnaderna mellan dem visar i vilken takt befolkningen och arbetsplatserna växer och ökar samt hur tillväxten förverkligas i de olika regionerna i Nyland.

Framtidsråd

Nylands förbund samlade en panel bestående av sakkunniga inom olika branscher för att komplettera landskapsplanens framtidsgranskning. Till framtidsrådet hörde Sirkka Heinonen, Marketta Kyttä, Eeva Säynäjoki, Jari Niemelä, Vesa Kanninen och Seppo Lampinen. Resultatet av framtidsrådets arbete har sammanställts i artikelform.

Temanas utvecklingsbilder

Man har tagit fram sammanfattade utvecklingsbilder för Nylandsplanens mest centrala teman. I dem granskas respektive temas utveckling, nuläge och framtid samt hur temat behandlas i planen. Det finns sex stycken utvecklingsbilder: centralorts- och servicenät, energi och klimat, näringar och handel, trafik och logistik, tätorter samt miljöns tillgångar och attraktionsfaktorer.

Bedömning av befolknings- och arbetsplatsprojektioner

I utredningen bedöms sannolikheten för befolknings- och arbetsplatsprojektionerna som publicerades år 2017 och deras utvecklingsgång. I bedömningen beaktas centrala förändringstrender för region- och befolkningsutvecklingen, regionala särdrag hos Nyland och dess regioner och befolkningsutvecklingens olika delfaktorer.

MBT 2019

MBT 2019-planen är en översiktlig plan som Helsingforsregionens kommuner har utarbetat tillsammans med HRT om regionens framtida markanvändning, boende och trafik. Planen har utarbetats parallellt med Nylandsplanen och den del i planen som gäller trafiken utgör grunden för trafiklösningar i etapplandskapsplanen för Helsingforsregionen.

Gemensam vision för regionplaneringen kring Östersjön

Analysen är en granskning av framtiden för den nordliga Östersjöregionen och en gemensam vision har skapats för den. Målet är att lösa för stadsregionerna gemensamma utmaningar genom att koordinera regionplaneringen och -politiken. Nylands förbund är medlem i METREX-nätverket som står bakom analysen (Network of European Metropolitan Regions).

Atlas över region- och samhällsstrukturen

Publikationen ger en temakartspresentation över landskapet Nyland. Kartornas utgångsdata kommer huvudsakligen från nationellt material som upprätthålls av miljöförvaltningen. Publikationen visar Nyland ur region- och samhällsstrukturens synvinkel; hur befolkningen, arbetsplatserna, byggnaderna, trafiken och fritidsområdena går in och förhåller sig till varandra, hur de bildar nätverk, samt var och hurdana koncentrationer de bildar.

Statistikmaterial

En sammanställning om statistik och geografisk information i anslutning till region- och samhällsstrukturen jämte befolkningen finns på sidorna Om Nyland.

Integrerat växtskydd (IPM)

IPM är en metod för markanvändningsmodellering som baserar sig på geografisk information och som söker fram de bäst tillämpliga områdena för byggandet utifrån miljöns egenskaper och det valda trafiksystemet. I utredningen granskas IPM-modellen för Stockholm. Broschyrer visar hur modellering används för att få fram jämförelsebara alternativ i planläggningen på landskapsnivå.

Södra Finlands utvecklingskorridorer

På södra Finlands område förenas ett nätverk bestående av fyra viktiga utvecklingskorridorer: Helsingfors–Åbo, Helsingfors–Tavastland–Tammerfors, Helsingfors–Lahtis–Kouvola och Helsingfors–Kotka. Utvecklingskorridorerna har granskats ur Nylands perspektiv och med beaktande av tre vardagliga nämnare: människor, företag och miljö. 

Stationsomgivningar

I utredningen redogörs för vilka intressen olika parter har vad gäller stationsomgivningarnas utveckling. Områdena granskas med beaktande av lagstiftning och uppgifter som styr statens, kommunernas och de privata aktörernas verksamhet. Utredningen är en del av arbetet med att främja förverkligandet av etapplandskapsplan 2 för Nyland men ger också bakgrundsinformation som kan användas för planeringen av stationsomgivningar och en koldioxidfri samhällsstruktur som ingår i Nylandsplanen.

Verktyg för bra boende

Projektet utredde frågor som gäller boende och hur boendet kan utvecklas i Nyland i samarbete med kommunerna, fastighets- och byggbranschen och högskolorna. I slutrapportens första del behandlas boendets kvalitet och pris, konkurrensen inom byggbranschen och olika behov som gäller boendet. I den andra delen ligger fokus på kompletteringsbyggande och i den tredje delen på vilken roll och vilka uppgifter en regional aktör kunde ha.

Strukturmodeller

I strukturmodellarbetet granskar man olika utvecklingsförlopp för regionstrukturen och trafiksystemet. Utgångspunkten för arbetet har varit arbetsplats- och befolkningsprojektionerna som sträcker sig till år 2050 och utifrån vilka man har tagit fram tre olika framtidsbilder för Nyland: en centraliserad modell, en modell med många centrum och en decentraliserad modell. Arbetet fungerar som grund för beredningen av strukturplanen.

Profilering av centralorter

Avsikten med profileringsarbetet är att visualisera helhetsbilden för de nyländska centralorternas del, deras styrkor, utvecklingsbehov och framtidspotential. Geografisk information och statistisk material utgör grunden för arbetet. Arbetet kan utnyttjas i de planlösningar för centralorts- och servicenätet som ingår i Nylandsplanen och i det kommunala arbetet för de egna centralorterna.

Turismfrämjande

Utredningar har gjorts om hurdana planbeteckningar och -bestämmelser de övriga förbunden i södra Finland har för främjandet av turismen och hur de har påverkat områdesanvändningen och -utvecklingen samt turismaktiviteterna. Därtill har utretts vilka andra regionala medel som har använts för att främja turismen samt vilken koppling planläggningen på landskapsnivå har till dessa förfaringssätt.

Preliminär utredning om turismens regionstruktur i Nyland

I förhandsutredningen framställdes en beskrivning av markanvändningens nuläge vad gäller turismen i Nyland. Därtill togs preliminära utvecklingsidéer fram inför det fortsatta arbetet. I arbetet presenteras på kartan det preliminära resultatet för turismens regionstruktur i Nyland, som grundar sig på befintliga geografiska data och workshoppar som hållits.

Turismens regionstruktur

I arbetet redogörs för de nyländska turistområdenas utvecklingspotential. Man har också tillsammans med lokala aktörer tagit fram en utvecklingsbild för turismens framtid samt gjort upp en färdplan för att kunna nå de framtida målen. I arbetet tas resmålens tillgänglighet i beaktande genom att man identifierar väsentliga utvecklingsbehov beträffande förbindelse- och resekedjor.

Utvecklingen av handelns servicenät

Utredningen om handelns servicestruktur innehåller information om handelns tidigare ochkommande utveckling i Nyland. Utredningen jämför även handelns lösning i etapplandskapsplanen 2 för Nyland med motsvarande i landskapsplanelösningarna i Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Norra Österbotten och Päijänne-Tavastland.

Handelns servicenät

I utredningen granskas servicenätet i Nyland och i synnerhet detaljhandeln. Den framtida dimensioneringen av handeln inverkar på såväl befolkningens som köpkraftens utveckling. Vad gäller tjänsternas tillgänglighet är det viktigt att de kan nås med hållbara färdsätt. Landskapsplanen styr endast handel av betydelse på regionnivå, övrig handel anvisas i kommunernas planer. 

En granskning av handelns känslighetsfaktorer som utarbetats utgående från invånarprognoser kompletterar utredningen. Konsekvenserna för handelns dimensionering och behovet att styra kvaliteten på handelns områden i den tättbebyggda huvudstadsregionen har utretts via granskning. Granskningen av känslighetsfaktorer omfattar också en fortsatt utredning av vilka konsekvenser handeln vars karaktär inte begränsas har för centrumens livskraft.

Handelns tillgänglighet

Avsikten med arbetet är att granska detaljhandelns tillgänglighet såväl ur handelns som kundens synvinkel. Tillgängligheten bedöms enligt färdsätt, med fokus på hållbara färdsätt, det vill säga gång, cykling och kollektivtrafik. Utöver det aktuella läget har granskningarna gjorts för åren 2030 och 2050.

Webbenkät om handel och centrum

Utredningen redogör för resultaten från webbenkäten kring handel och centrum. Med enkäten kartlades de mest populära köpställena i Nyland, de mest attraktiva köpmiljöerna, hur man färdas till köpställen, värderingar kring köpbeteende samt hur man använder nätbutiker.

Jämförelse av södra Finlands transportkorridorer

Syftet med utredningen är att få fram grundläggande information utifrån vilken det är möjligt att fastställa i vilken ordning investeringarna i trafiken längs transportkorridorerna i södra Finland ska förverkligas, både med tanke på arbetsmarknadens funktionalitet och landskapsöverskridande och internationella förbindelser. I utredningen jämförs vilken inverkan trafikprojekt har på tillgängligheten och regionalekonomin.

Logistiken längs södra Finlands transportkorridorer

I utredningen har södra Finlands transportkorridorer prioriterats och profilerats utgående från godstrafiken och logistiken. I utredningen granskades följande transportkorridorer med beaktande av godstrafiken: Hangö–Hyvinge–Borgå, Helsingfors–Kotka, Helsingfors–Lahtis–Kouvola, Helsingfors–Björneborg, Helsingfors–Tammerfors och Helsingfors–Åbo. Därtill undersöktes förbindelserna till S:t Petersburg och Tallinn. En skild granskning gjordes också av transportkorridoren Åbo–Helsingfors–Vaalimaa (E18) / Vainikkala. 

Helsingfors-Vanda flygplats

I utredningen kartläggs Helsingfors-Vanda flygplats betydelse för och inverkan på Nylands område och regionalekonomi nu och i framtiden. I utredningen kartläggs också vilka utvecklingsmöjligheter och ekonomiska verkningar flygplatsen medför på olika regionnivåer och även vilka konsekvenser flygbullret har för markanvändningen i Nyland.

Tillgänglighetsanalyser (SAVU)

I granskningarna av tillgängligheten (SAVU) utreds med hjälp av zoner hur tillgängliga olika delar av Nyland är på regional nivå. Avsikten är att identifiera de områden som är mest lämpliga för utvecklingen av kollektivtrafik och möjligheter att cykla och gå. Metoden härstammar från Helsingforsregionens trafiksystemplan som omfattar 14 kommuner.

Helsingfors–Tallinn-tunnel

I en förhandsutredning utreddes ifall Helsingfors−Tallinntunneln kan genomföras tekniskt, vilka dess ekonomiska kostnader och fördelar är, och ifall det lönar sig att fortsätta med planeringen av tunnelprojektet. Arbetet var en del av det för landskapet Harju, städerna Helsingfors och Tallinn och Femern Belt Development Fund gemensamma TALSINKIFIX-projektet.

Nylands förbund jämte samarbetspartner utredde med hjälp av EU-finansiering möjligheterna att förverkliga en tunnelförbindelse mellan Helsingfors och Tallinn. Inom det tvååriga FinEst Link-projektet undersöktes vilka förutsättningar det finns att bygga en järnvägstunnel med tanke på teknik, ekonomi och konkurrenskraft. Utmaningen med ny teknik resulterade i flera alternativa idéer för hur tunneln kunde byggas.

Information om projektet FinEst Link finns också på förbundets sida för avslutade projekt:

Bedömningsrapporten innehåller en sammanfattning av konsekvensbedömningarna under projektet FinEst Link för Tallinntunneln samt en bedömning ur region- och bebyggelsestrukturens perspektiv som kompletterar dessa bedömningar. Bedömningen har genomförts med en noggrannhetsnivå som betjänar planläggningen på landskapsnivå.

Trafikens och markanvändningens växelverkan 

I utredningen granskas persontrafikprojekt och markanvändningsprojekt i anslutning till dem på landskapsnivå, inom varje trafikkorridor i Nyland. I sammandraget presenteras den prioritetsordning för projekt som föreslås ur ett markanvändnings- och regionalekonomiskt perspektiv, med beaktande av planläggningen på landskapsnivå.

Kollektivtrafiken mot Borgå och Lojo

Utredningen granskar behoven att utveckla kollektivtrafiken i riktning mot Borgå och Lojo innan eventuella banprojekt genomförs. Fokus för granskningen är ruttalternativ, trafikens smidighet, byteshållplatser och -terminaler och deras kopplingar till huvudstadsregionens trafikplaner och -projekt.

Flygbanan

Flygbanan är en ny planerad tunnelbana med två spår som skulle gå från Böle via Helsingfors-Vanda flygplats till Kervo. Som ett alternativ till den övervägs att bygga två nya spår invid de nuvarande spåren mellan Böle och Kervo. Utredningarna jämför projekten och deras konsekvenser.

Banan Dickursby–Borgå

I utredningen granskas förutsättningar för en stadsbana mellan Borgå och Dickursby. För den nya banan har fastställts en terrängkorridor som kan genomföras samt tre olika bansträckningar för terrängkorridoren. Stationerna skulle placeras i Dickursby, Söderkulla, Kungsporten och Borgå. Därtill har en bansträckning valts för en närmare bedömning av fördelar, konsekvenser och lönsamhet.

Klassificering av vägnätet i Helsingforsregionen

I arbetet fastställs en enhetlig klassificering för vägnätet i huvudstadsregionen samt riktgivande skriftliga mål för servicenivån per klass. Servicenivån för det regionalt viktiga vägnätet bedöms bland annat med tanke på trafiksäkerhet, funktionssäkerhet, smidighet och utveckling av markanvändningen.

Kervo–Nickby-banan

Utredningen är en uppdatering av behovsutredningen om persontrafiken på Kervo–Nickby-banan som gjordes år 2015 och den preciserar planeringen av bussalternativet på kort sikt och ger som stöd för beslutsfattandet information om vilka konsekvenser det skulle medföra om banan tas i bruk för persontrafik. Arbetet betjänar MBT 2019-planen och Nylandsplanen.

Östbanan

I utredningen jämfördes tre olika bansträckningar som snabbar upp tågförbindelserna mellan östra Finland och huvudstadsregionen samt andra åtgärder att snabba upp järnvägsförbindelserna i östra Finland. Enligt rapporten är ingen av de tre nya bansträckningarna (Flygplatsen–Borgå–Kouvola, Flygplatsen–Borgå–Kotka–Luumäki och Lahtis–Heinola–S:t Michel) samhällsekonomiskt lönsam. I rapporten presenteras också de mera omfattande konsekvenserna av den sträckning som går via Kouvola.

Depåer för tung spårtrafik

Ny närtågstrafik mot Esbo kräver också en ny tågdepå. I utredningen utreds och jämförs tre eventuella platser för en tågdepå vid kustbanan. Ett alternativ skulle ligga i Esbo (Mankby) och två i Kyrkslätt (Bobäck och Getberg).

Den nuvarande bangårdskapaciteten i Ilmala i Helsingfors används nästan till fullo. I utredningen granskas placeringen av nya tågdepåer i Kervo och Kyrkslätt. Dessutom utreds behov av att bygga och underhålla banor på banavsnitten Helsingfors–Riihimäki, Helsingfors–Karis och Helsingfors–Lahtis.

I materialsammanställningen om depån vid kustbanan ingår utgångsuppgifter i anslutning till landskapet, kulturmiljön och grönförbindelserna på målområdet och man har bedömt den eventuella nya depåns förhållande till dem. Granskningarna har gjorts i förhållande till landskapsplanens översiktliga planeringsnivå.

Miljön erbjuder resurser som är nödvändiga för människan, såsom syre, vatten och föda. Naturresurserna används till exempel för energiproduktion och som källa för råvaror. Grönstrukturen, alltså det nätverk som grön- och vattenområdena bildar, upprätthåller naturens mångfald och har på många sätt fördelar för människan. Attraktionsfaktorer är bland annat en trivsam bostadsmiljö, möjligheter till rekreation och en värdefull kulturmiljö.

Naturutredningar

Som naturuppgifter har man i samband med beredningen av Nylandsplanen utnyttjat både naturutredningar som utarbetats för planläggningen på landskapsnivå och andra källor om naturuppgifter.

Nedan finns två naturutredningar som innehåller bedömningar av naturobjektens värde på landskapsnivå som gjorts under åren 2014–2019 på beställning av Nylands förbund. Objektens värde har definierats med hjälp av kriterierna för värdefulla naturmiljöer (LAKU), existerande naturuppgifter och terrängutredningar.

Man kan skicka en informationsbegäran som gäller naturuppgifter till adressen: toimisto@uudenmaanliitto.fi. Av meddelandet ska tydligt framgå vilket område din informationsbegäran gäller.

Kriterier för värdefulla naturmiljöer

Kriterierna för värdefulla naturmiljöer på landskapsnivå har utvecklats i samband med tidigare landskapsplaner.

Ekologiska nätverk

I den här utredningen identifierades nyländska ekologiska nätverk med hjälp av nya metoder (Zonation). Nätverken utgörs av mosaiker som består av till varandra förbundna värdefulla ekologiska objekt som urskiljs väl i landskapet och som bör granskas som helheter i markanvändningen och naturvårdsplaneringen. Det här arbetet uppdaterar och utvidgar de tidigare utredningarna för det ekologiska nätverket.

Andra bakgrundsutredningar

En stor del av uppgifterna som beskriver miljöns resurser och dragningskraft har redan behandlats i etapplandskapsplan 4.

Främjande av klimatneutralitet  

Nyland siktar på att bli Finlands första klimatneutrala landskap före utgången av år 2030. Målet har tidigarelagts, så en uppdatering av färdplanen är också aktuell. Färdplanen presenterar sådana åtgärder i anslutning till energieffektivitet, energiproduktion och trafik som hjälper att uppnå målet. 

Skogsbaserad bioenergi

I utredningen granskas de nyländska skogarnas bioenergipotential nu och i framtiden. Man har även utrett vilken inverkan landskapsplanens beteckningar har på möjligheterna inom virkesproduktionen. Utredningen ger också allmän information om skogarna och den skogsbaserade bioenergin. Platser för användning, behandling och lagring i anslutning till bioenergins logistik behandlas endast på en allmän nivå.

Energi och miljö

Utredningen ger en inblick i de nyländska växthusgasutsläppen och begrundar metoderna att stävja ustläppen på landskapsnivå. Anpassningen till klimatförändringen behandlas främst från grönstrukturens synpunkt. Dessutom innehåller utredningen utgångspunkter för behandlingen av energiförsörjningsverksamhet i Nylandsplanen.

Solenergi

Utredningen och guiden tar sig en titt på metoder som kan främja produktionen av solenergi i Nyland. Fokus ligger på solelsystem i industriell omfattning, det vill säga med flera hundra kilowatt, som lämpar sig t.ex. för kommunens egna byggnader eller industriområden. Dessutom behandlas behovet och metoderna att styra byggandet som ansluter sig till solenergi på olika planeringsnivåer.

Vindkraft

Vindkraft var ett av temana vid beredningen av Nylandsplanen. När förslaget skulle skickas på remiss beslutade landskapsstyrelsen ändå att vindkraft inte behandlas i förslaget till Nylandsplanen utan de fem områden i Borgå och Lovisa som är lämpliga för produktion av vindkraft förblir i kraft i enlighet med etapplandskapsplan 4.

Kolbalans

I rapporten granskas Nylands kolbalans, det vill säga den uppskattade mängden biomassa och kolreserver samt förändringshastigheten. Kolsänkorna ökar på reserverna medan utsläppskällorna minskar på dem. De regionala skillnaderna är små, men på landskapsnivå och lång sikt är det nödvändigt att förmåga att fungera som kolsänka tryggas vad gäller samtliga skogsområden.

Katastrofrisker i Sköldvik

Sköldvikens industriområde i Borgå är Nordens största helhet för oljeraffineri- och petrokemisk industri. Områdets industrianläggningar behandlar, lagrar, tar emot och sänder betydande mängder farliga kemikalier. Som grund för markanvändningsplaneringen och planläggningen innehåller utredningen uppdaterad information om områdets katastrofrisker.

Skjutbanor

I utvecklingsplanen enligt lagen om skjutbanor beskrivs nuläget för skjutbanorna i Nyland och en bedömning görs om deras tillräcklighet med tanke på vapentyp och regional fördelning. Dessutom identifieras sportskyttecentrum i landskapet samt rekommendationer om att bevara och utveckla skjutbanor föreslås.

Försvarsmaktens områden

Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet har ett flertal områden i sin användning på olika håll i Finland. I utredningen har man samlat sådan information om försvarsverksamheten i Nyland som är aktuell och väsentlig med tanke på områdesplaneringen.

Allmänna

Trafik

Handel och servicenät

Miljöns resurser och dragningskraft

Beträffande Natura 2000-området i Esboviken-Bastuviken har en separat uppdatering gjorts efter att förslaget var på remiss och ändringar gjordes i planlösningen:

Bedömning av klimatkonsekvenser