Genom landskapsplanläggningen strävar vi efter att styra en hållbar placering av befolkningen och arbetsplatserna, vilket innebär att nybyggnation sker närmast i anslutning till den nuvarande tätortsstrukturen, i närheten av kollektivtrafikförbindelser och i centrum. Så sparar man obebyggda naturområden, energi och kostnader samt får användare för tjänster. En hållbar region- och bebyggelsestruktur bildas genom samverkan mellan många olika faktorer.
Faktorer i anslutning till boende och arbetsplatser som är centrala för hållbarheten och som landskapsplanens lösningar kan inverka på är att minska på energin som används för olika färdsätt och på trafikutsläppen samt att utnyttja den bebyggelsestruktur som redan finns. Målet är att effektivisera bebyggelsestrukturen genom att gynna hållbara färdsätt i lättillgängliga områden som stöder sig på centrum och befintliga tätortsstrukturer.
Vid landskapsplanläggning är målet att styra placeringen av befolkning och arbetsplatser med hjälp av följande planeringsprinciper:
- Tillväxten (boende och arbetsplatser) styrs till centrum och områden som lätt kan nås med hållbara färdmedel.
- Tillväxten styrs i första hand till huvudstadsregionen, stationsomgivningarna och kollektivtrafikens övriga knutpunkter samt till regioncentrum.
- Tillräckliga skyddsavstånd beaktas till verksamhet som försämrar bebyggelsens och livsmiljöns trivsel och hälsa.
- Centrumens utveckling som mångsidiga koncentrationer med boende, arbetsplatser, handel och service ska stödas.
- Centrumområdenas profil och betydelse som en del av en större helhet identifieras.
- Centrumen ska bli attraktivare utgående från deras egna styrkor och profiler.
- Dagligvaruhandel och stora enheter för centruminriktad specialhandel styrs i första hand till centrumen.
Tät bebyggelsestruktur möjliggör korta resor för att uträtta ärenden och omfattande grönområden
En tillväxt som stöder sig på centrumen och den befintliga strukturen möjliggör en smidig vardag i en stadsmiljö med mångsidiga funktioner. En tät och blandad bebyggelsestruktur möjliggör korta resor för att uträtta ärenden. Istället för att ta bilen kan man gå eller cykla. För längre arbetsresor och resor för att uträtta ärenden kan man använda kollektivtrafik. Tillsammans möjliggör dessa faktorer minskade trafikutsläpp.
Tack vare den tillväxt som stöder sig på den befintliga strukturen kan de grönområden som ligger utanför en tät bebyggelsestruktur bevaras så enhetliga och omfattande som möjligt. Det här har betydelse för klimatet, naturens mångfald, rekreationen och landskaps- och kulturmiljövärdena samt för många näringar. En följd av att centrumen och tätorterna förtätas kan vara att grönområdenas areal minskar på dessa områden som förtätas, men å andra sidan skapar också en ökad mängd användare förutsättningar för att utveckla arbetsplatser och ännu bättre service samt mångsidigare verksamhet på offentliga områden utomhus och en mångsidigare stadsbild.
Verkningar som eftersträvas med en tätare bebyggelsestruktur:
- bebyggelsestrukturen i tätorterna förtätas, kompletteras och effektiveras
- värna om omfattningen, den enhetliga karaktären, värdena och potentialen hos grönstrukturen, kolsänkorna samt de värdefulla landskapsområdena och kulturmiljöerna utanför tätortsstrukturen
- Nylands konkurrenskraft förstärks genom att stödja utvecklingen av metropolområdet till ett urbant centrum av internationell klass
- Förbättrad tillgänglighet till service, korta resor för att uträtta ärenden, förbättrade möjligheter att använda kollektivtrafik, gå och cykla, ”smidig vardag”, minskat beroende av personbilar och minskade trafikutsläpp, välfärdseffekter av vardagsmotion
- centrumen och tätorterna med mångsidig service och blandade funktioner stöds och utvecklas genom att öka volymerna och förbättra miljöns kvalitet
- man motverkar att bebyggelsestrukturen splittras.
Centrumen växer fortfarande
Med centrum avses ett område i landskapet, kommunen eller en del av kommunen som är centralt med tanke på verksamheten. På ett centrumområde finns mångsidiga, centruminriktade tjänster belägna nära varandra, såsom specialhandel, dagligvaruhandel samt offentliga och privata tjänster. I centrum finns också en betydande mängd arbetsplatser inom olika branscher och boende.
Vad gäller markanvändningen är ett centrum alltid tätare och till sin verksamhet mångsidigare än tätorten som omger centrumet. Centrum kan lätt nås och till området finns goda trafikförbindelser från de omgivande bostadsområdena och övriga centrum. I bästa fall är centrumen knutpunkter för kollektivtrafiken. Centrumens dragningskraft ökas av kvalitetsfaktorer, såsom goda förutsättningar att gå och cykla, trivsamma stadsmiljöer och utbudet av kulturtjänster.
Megatrenden urbanisering har inverkat på centrumens utveckling redan i årtionden och gör det fortfarande. Den senaste trenden inom urbaniseringen har varit metropolisering, dvs. flyttningsrörelsen styrs från de minsta centrumen och tätorterna i synnerhet till huvudstadsregionen och de största städerna i tillväxtcentrumen. Från landsbygden flyttar man till regionens små centrum och tätortskoncentrationer.
Den flyttningsrörelse som i början av 2000-talet riktade sig till Helsingforsregionens kranskommuner har vänt och riktar sig tillbaka mot huvudstadsregionens centrumområden. I synnerhet i Helsingfors har befolkningstillväxten varit kraftig under de senaste tio åren. Den gällande generalplanen för Helsingfors grundar sig på ett alternativt utvecklingsförlopp där tillväxten är snabb och enligt alternativet förväntas Helsingfors ha hela 860 000 invånare år 2050.
Invånarantalet i de centrum som har angetts innanför Ring III i landskapsplanen har fördubblats jämfört med de största centrumen utanför huvudstadsregionen. Det centrala vad gäller styrningen av centrumområdenas markanvändning i den gällande landskapsplanen har förutom en balanserad utveckling av centralorts- och servicenätet och förenhetligandet av bebyggelsestrukturen också varit att hitta en lösning för detaljhandel av regional betydelse.
Utvecklingen i olika centrum har styrts av olika dimensioneringar av handeln. Endast en del av de största centrumen har inte dimensionerats. I och med lagändringen som berör handeln i markanvändnings- och bygglagen (2017) kan man nu utan begränsningar förlägga handel till centrumen. Ändringarna har ändå inte avlägsnat behovet av att styra placeringen av affärerna i synnerhet i centrumen för att uppnå en livskraftig bebyggelse- och näringsstruktur.
Tätortsstrukturen splittras ytterligare
För ett tätbebyggt område eller ett bosättningscentrum används benämningen tätort. Vad gäller tätorternas storlek, bebyggelsestrukturens effektivitet, mångsidiga funktioner och invånarantalet finns det betydande skillnader i olika delar av landskapet. Finland har urbaniserats kraftigt under de senaste årtiondena. Ändringarna i arbetsplats- och näringsstrukturerna har lett till att städernas dragningskraft och betydelse som arbetsplats- och befolkningskoncentrationer har ökat.
I snabbt växande regioner, som i Nyland, medför befolkningens och arbetsplatsernas kraftiga tillväxt behov att styra bebyggelsestrukturen. Under de senaste åren har en av de största utmaningarna inom tillväxtkommunerna varit att svara på behovet av bostadsproduktion som uppstått till följd av den snabba befolkningstillväxten.
Under de senaste 25 åren har Nylands bebyggelsestruktur blivit tätare på landskapets urbana kärnområden och glesare på den täta stadsstrukturens randområden. Under granskningsperioden har arealen som använts för att bygga nya tätorter som helhet ökat proportionellt mer än befolkningsmängden. Vid utkanterna av den tätbebyggda tätortszonen har det glesa och ostrukturerade randområdet spridit sig över ett allt större område.
Bebyggelsestrukturen i Nyland och Helsingforsregionen är gles jämfört med övriga europeiska metropolområden. En utveckling som splittrar strukturen har av många orsaker ansetts vara oönskad eller skadlig. En splittrad tätortsstruktur skapar inga förutsättningar för nya tjänster eller för kollektivtrafik. På ett område med en gles struktur är resorna för att uträtta ärenden långa och man färdas i huvudsak med personbil.
Ibruktagandet av obebyggd mark har splittrat enhetliga grönområden och gjort dem mindre samt inverkat negativt på funktionaliteten av ekologiska nätverk och minskat kolsänkornas areal. Ur ett kommunalekonomiskt perspektiv ökar den splittrade bebyggelsestrukturen bland annat kostnaderna för ordnandet av tjänsterna samt för byggandet och underhållet av infrastrukturen.
Kraftig tillväxt i Nyland under kommande årtionden
Ännu i början av 2000-talet skedde mer än en tredjedel av befolkningstillväxten i Nyland i kranskommunerna. Sedan det har flyttningsrörelsen och befolkningstillväxten ökat i en snabbare takt samtidigt som tillväxten har koncentrerats till huvudstadsregionen. På områden utanför huvudstadsregionen har Nyland inte längre växt så kraftigt, och i en del kommuner har befolkningen till och med minskat och det har blivit svårare att upprätthålla tjänster.
Nyland växer kraftigt under de kommande årtiondena. Under de senaste åren har intresset för urbant boende ökat avsevärt i de största stadsregionerna. Det här har synts bland annat i form av livligt byggande i centrumen och investeringar för att förbättra centrummiljöernas kvalitet. Betydande förändringar i anslutning till detta är bland annat utvidgningen av Helsingfors stadskärna och andra centrum samt kompletteringsbyggandet i centrum och tätorter.
Som en följd av den kraftiga tillväxten och klimatmålen har det blivit en allt viktigare del av att förbereda sig inför framtiden att på ett hållbart sätt planera och hantera den helhet som bostäder, tjänster, arbetsplatser, trafik och grönstruktur bildar.
Utredningar som hänför sig till region- och bebyggelsestruktur
Framtidsgranskning
Framtidsgranskningen som skissar upp Nylands framtid fram till år 2050 utgör grunden för såväl Nylandsplanen som Nylandsprogrammet. I rapporterna med befolknings- och arbetsplatsprojektionerna och framtidsrådets artiklar nedan granskas framtidsgranskningens resultat ur markanvändningens och landskapsplanens perspektiv.
Befolknings- och arbetsplatsprojektioner
I utredningen presenteras alternativa scenarier för regionalekonomin i Nyland. Utifrån scenarierna har man tagit fram befolknings- och arbetsplatsprojektioner på kommun- och regionnivå. Skillnaderna mellan dem visar i vilken takt befolkningen och arbetsplatserna växer och ökar samt hur tillväxten förverkligas i de olika regionerna i Nyland.
Framtidsråd
Nylands förbund samlade en panel bestående av sakkunniga inom olika branscher för att komplettera landskapsplanens framtidsgranskning. Till framtidsrådet hörde Sirkka Heinonen, Marketta Kyttä, Eeva Säynäjoki, Jari Niemelä, Vesa Kanninen och Seppo Lampinen. Resultatet av framtidsrådets arbete har sammanställts i artikelform.
Temanas utvecklingsbilder
Man har tagit fram sammanfattade utvecklingsbilder för Nylandsplanens mest centrala teman. I dem granskas respektive temas utveckling, nuläge och framtid samt hur temat behandlas i planen. Det finns sex stycken utvecklingsbilder: centralorts- och servicenät, energi och klimat, näringar och handel, trafik och logistik, tätorter samt miljöns tillgångar och attraktionsfaktorer.
Bedömning av befolknings- och arbetsplatsprojektioner
I utredningen bedöms sannolikheten för befolknings- och arbetsplatsprojektionerna som publicerades år 2017 och deras utvecklingsgång. I bedömningen beaktas centrala förändringstrender för region- och befolkningsutvecklingen, regionala särdrag hos Nyland och dess regioner och befolkningsutvecklingens olika delfaktorer.
Bedömning av förverkligandet av befolkningsprojektioner för Nylandsplanen 2050 (pdf på finska, 2019)
MBT 2019
MBT 2019-planen är en översiktlig plan som Helsingforsregionens kommuner har utarbetat tillsammans med HRT om regionens framtida markanvändning, boende och trafik. Planen har utarbetats parallellt med Nylandsplanen och den del i planen som gäller trafiken utgör grunden för trafiklösningar i etapplandskapsplanen för Helsingforsregionen.
Gemensam vision för regionplaneringen kring Östersjön
Analysen är en granskning av framtiden för den nordliga Östersjöregionen och en gemensam vision har skapats för den. Målet är att lösa för stadsregionerna gemensamma utmaningar genom att koordinera regionplaneringen och -politiken. Nylands förbund är medlem i METREX-nätverket som står bakom analysen (Network of European Metropolitan Regions).
Atlas över region- och samhällsstrukturen
Publikationen ger en temakartspresentation över landskapet Nyland. Kartornas utgångsdata kommer huvudsakligen från nationellt material som upprätthålls av miljöförvaltningen. Publikationen visar Nyland ur region- och samhällsstrukturens synvinkel; hur befolkningen, arbetsplatserna, byggnaderna, trafiken och fritidsområdena går in och förhåller sig till varandra, hur de bildar nätverk, samt var och hurdana koncentrationer de bildar.
Statistikmaterial
En sammanställning om statistik och geografisk information i anslutning till region- och samhällsstrukturen jämte befolkningen finns på sidorna Om Nyland.
Integrerat växtskydd (IPM)
IPM är en metod för markanvändningsmodellering som baserar sig på geografisk information och som söker fram de bäst tillämpliga områdena för byggandet utifrån miljöns egenskaper och det valda trafiksystemet. I utredningen granskas IPM-modellen för Stockholm. Broschyrer visar hur modellering används för att få fram jämförelsebara alternativ i planläggningen på landskapsnivå.
Södra Finlands utvecklingskorridorer
På södra Finlands område förenas ett nätverk bestående av fyra viktiga utvecklingskorridorer: Helsingfors–Åbo, Helsingfors–Tavastland–Tammerfors, Helsingfors–Lahtis–Kouvola och Helsingfors–Kotka. Utvecklingskorridorerna har granskats ur Nylands perspektiv och med beaktande av tre vardagliga nämnare: människor, företag och miljö.
Fyra korridorer – fyra profiler. Profilering av södra Finlands korridornätverk (pdf på finska, 2017)
Stationsomgivningar
I utredningen redogörs för vilka intressen olika parter har vad gäller stationsomgivningarnas utveckling. Områdena granskas med beaktande av lagstiftning och uppgifter som styr statens, kommunernas och de privata aktörernas verksamhet. Utredningen är en del av arbetet med att främja förverkligandet av etapplandskapsplan 2 för Nyland men ger också bakgrundsinformation som kan användas för planeringen av stationsomgivningar och en koldioxidfri samhällsstruktur som ingår i Nylandsplanen.
Verktyg för bra boende
Projektet utredde frågor som gäller boende och hur boendet kan utvecklas i Nyland i samarbete med kommunerna, fastighets- och byggbranschen och högskolorna. I slutrapportens första del behandlas boendets kvalitet och pris, konkurrensen inom byggbranschen och olika behov som gäller boendet. I den andra delen ligger fokus på kompletteringsbyggande och i den tredje delen på vilken roll och vilka uppgifter en regional aktör kunde ha.
Strukturmodeller
I strukturmodellarbetet granskar man olika utvecklingsförlopp för regionstrukturen och trafiksystemet. Utgångspunkten för arbetet har varit arbetsplats- och befolkningsprojektionerna som sträcker sig till år 2050 och utifrån vilka man har tagit fram tre olika framtidsbilder för Nyland: en centraliserad modell, en modell med många centrum och en decentraliserad modell. Arbetet fungerar som grund för beredningen av strukturplanen.
Profilering av centralorter
Avsikten med profileringsarbetet är att visualisera helhetsbilden för de nyländska centralorternas del, deras styrkor, utvecklingsbehov och framtidspotential. Geografisk information och statistisk material utgör grunden för arbetet. Arbetet kan utnyttjas i de planlösningar för centralorts- och servicenätet som ingår i Nylandsplanen och i det kommunala arbetet för de egna centralorterna.
Mera om ämnet
Planläggning och trafik
Våra mål för regionplaneringen är en hållbar bebyggelsestruktur, en balanserad utveckling av byggd miljö och naturmiljö samt en smidig trafik och goda förutsättningar för näringarna.
Ytterligare upplysningar:
Ilona Mansikka
Planläggningschef
ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi
Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Ställföreträdare för regionplaneringsdirektör Mari Siivola.
Aktuellt
Nyhet
28.10.2024
Trafikuppföljningen i västra och östra Nyland avslöjar viktiga trender
Coronatiden minskade klart på personbilstrafiken i västra och östra Nyland, men under de senaste åren är läget nästan detsamma som tidigare. På kustbanan har personbilstrafiken t.o.m. nått en högre nivå än före år 2020. Trafiken i Nyland elektrifieras nu hastigt: ifjol var redan var tredje ny bil en elbil.
Nyhet
28.10.2024
Utredning öppnar upp den gröna omställningens möjligheter och utmaningar i Nyland
Den gröna omställningens projekt väller nu hastigt fram och når kommunerna. Varje planläggare, tjänsteman och beslutsfattare stöter på temat under framtida år - eller har redan stött på det exempelvis i samband med något projekt med solkraftverk eller väte.
Sidan uppdaterad senast: 17.1.2024